Har tittat på Schindlers list med klassen ikväll. Blir så fruktansvärt arg, ledsen och rädd på samma gång. Visst har jag hört historian om förintelsen flera gånger och på många olika sätt, inte minst av min morfar. Men varje gång tappar jag min tro på mänskligheten totalt. Förstår mig heller inte på hur folk ens kan tänka tanken att rösta på Sverigedemokraterna efter att ens ha hört talas om vad som hände under andra världskriget.
Samtidigt är jag glad och nästan stolt över att ha judendom i släkten och att vi i min familj lite smått firar judiska högtider. Inte för att vi på något sätt är mer religiösa än de flesta kristna, jag är nog inte religös över huvud taget. Men det ligger ändå något fint i det, min respekt för de som drabbades är enorm och jag vill mer än gärna hedra dom så väl jag förmår.
Ska försöka mig på att komma tillbaka till bloggandet lite mer normalt imorgon, en del har hänt och ändrats sen sist jag skrev. Till det bättre skulle jag nog vilja påstå. Men ikväll kan jag inte fokusera mina tankar på något annat än hur förbannat orättvis vår värld är.
Godnatt på er,
C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar