.

klockan är fyra och imorgon börjar studentveckan på riktigt. man kan nog vad jag gör uppe, för det gör jag med. men har sömnproblem big time inatt. så efter ett långt opublicerat blogginlägg och med tårar i ögonen har jag nog just insett lite av vad studenten egentligen innebär. hur lycklig och taggad jag än är för att sluta här och gå vidare så skrämmer det mig som inget annat. hela min tillvaro kommer ändras inom loppet av 24 timmar och det jag blivit så van vid att ha runt mig varje dag kommer försvinna. vet inte riktigt om jag verkligen är redo för det än.

I am close to the WATERLINE

Solen skiner varenda dag och det är mysigt på alla sätt. Pluggfokuset lyser med sin frånvaro och jag fastnar i långa tankebanor om framtiden, tillvaron och vad som hänt det senaste året. Mysigt, samtidigt stressande och hetsigt för jag inte förstår hur jag ska ro ihop mitt slutarbete. Nåväl, får kämpa vidare. Igår var min ultimata highlight att köpa Ben & Jerry's, en av de nya sorterna som är fullkomligt himelsk och efter plugg i skolen kura upp mig i den nya mintgröna dressen.

Det var ju ändå SEMIFINAL i Eurovision Song Contest. Jag brukar ju tycka det är  löjligt kul att såga alla bidrag, vilket skapar hetsig gemenskap på Twitter, men nu var det liksom MAXAT. Jag har
1. Alltid starka feeling för Irland som mitt andra land.
2. Nu tävlade ju Jedward i år igen = överexalterad tjej som höll på att fullkomligt avlida när de ropades upp sist. Dog när de sjöng för det var så bra, skuttade som en gummiboll och höll på att tappa andan under röstningen. Kunde inte lugna mig på timmar efteråt, mamma ringde och grattade osvosv hahah. Överdrivet, jag vet, men så blir det när jag peppar lite för mycket och nervositeten når klimat.

Men de gick ju ändå vidare, tack och lov. Skrattade gott åt flertalet andra bidrag. Typ San Marino's låt om Facebook t.ex var ju helt insane, och ännu värre var väl att den satte sig i huvudet efteråt. Inte så charmigt som de ville i det där stackars landet, hahah.

Nu; lite kaffe.

/Harmy

tonight we are young

Fun. – We Are Young - feat. Janelle Monáe

tiden går fort nu. vet inte om det går för fort. idag är det 10 dagar kvar tills jag springer ut från borgen i studentmössa, vit klänning och svarta ballerinaskor. det känns galet bra, samtidigt som det känns fruktansvärt. har suttit och räknat ner med vänner senaste dagarna, pratat om hur sjukt det är. men det går inte in i huvudet ändå, jag fattar det inte.

har ingen skola kvar, sista arbetet är inlämnat, sista profildagen gjord, sista provet skrivet, sista normala helgen klar och just nu är livet perfekt. bugar och bockar för tre väldigt blandade men så nyttiga och totalt sett fantastiska år här nere i skåne och njuter av sista tiden. är helt sjukt vad jag utvecklats här egentligen.

helgen var förresten bra, bästa pappa och karin var nere och hälsade på lite och så blev det dansbandsgala i dammstorp med mina fina isis&nathalie samt massa annat härligt folk. men nu är det dags för sikta mot stjärnorna här på bollerup - sista. uppdaterar när jag får tid, fullt schema nu. eller haha nej, inte alls faktiskt. men spenderar det mesta av mina dagar i solen denna veckan. och med hästen, sorgligt att min älskade prins åker på lördag. sen kommer marcus på torsdag, bal på fredag, fest lördag, studentvecka börjar med personalmiddag och bara suga ut de sista små dropparna av glädje ur bollerup innan jag tar mitt pick och pack och lämnar gymnasietiden bakom mig för gott.

Sol-Söndag

Idag har det varit jättejättevarmt ute, vilket tas emot med största möjliga glädje. För att kombinera plugg och ändå få lite luft finns ju ingen bättre kombo än att bänka sig framför radion på en madrass, kaffe och böckerna. Njöt till max, och fick mer gjort så än inspärrad framför en skärm. 

Nu sitter jag framför Big brother med lite smågodis och fanta. Har älskat deras radio-vecka, med busringningar och allt, inte så långtråkigt som det varit emellanåt.  Känns mysigt och en bra kvällsavslutning på alla sätt och vis. Imorgon måste jag sluta med mitt sovmorgonsliv som existerat sedan hemkomsten från Irland och både ha handledarträff på universitetet och sedan jobba. Bättre dock än när jag blir helt rutinlös, och därmed improduktiv.

Slutligen vill jag bara slå ett slag för Hassles musikvideo till Stay som är så himla bra. Ihopmixad med filmen "En kärlekshistoria", filmen från 1970 som är jättejättefin. Och den här videon liksom gör allt ännu finare. Titta. Mys. Och glädjs sen, likt jag, över att det här ska vara typ enda balladen på Hassles nya skiva som kommer snart, och resten ska vara dansant. Alltså, ni förstår inte hur jag peppar. Kommer bli helt galet grymt. 

Puss,

Harmy

Hade i alla fall tur med kaffet.

Hej Älsklingar,

blev inget mer irlandsbloggande, och mitt pluggande var ytterst halvhjärtat. Precis efter jag skrev det där senaste inlägget och skulle ta itu med mitt "ensam-i-huset"-tillstånd kom pojkens moder hem och åt lunch med mig en timme typ, sen var fokuset lite lätt kvaddat.



Jag och mannen i solskenet.



Så vackra kontraster till landskap från Sveriges Granskog. I like.



Underbara naglar jag fixade till en fest. Om ändå de var såhär jämt..



Nu är jag hemma i Sverige igen, måttligt road över min återkomst eftersom jag, kanske inte helt otippat, hade det snorkul och fint. Ville bara stanna. Var helt dödligt omotiverad imorse till livet men lyckades peppa mig själv till att idag skulle jag vara jääätte-effektiv. Gick sådär. Dagen har obviously något emot mig.

Med 15 kg böcker och dator åkte jag från mitt hem i Hornstull till medis, köpte en penna och lite papeprsfack jag letat efter i veckor men inte hittat och åkte tillbaka till Hornstull för att få en bankman fylla i mina passpapper till Irland (som jag skulle fixat i typ 2 månader nu men aldrig hinner till innan de stänger). Väl där, med ryggvärk av böckerna, är det tok-stängt. Är ju kristihimmelfärd. Knäppgöken här som är ledig typ 2/3 veckor för uppsats-skrivning har ingen kontroll över dagarna och har glömt detta. Så ingen bankman idag heller. Slutkörd åkte jag TILLBAKA till Medis, och sitter nu på Café String med en latté. Den smakar prima efter slitet, och ska försöka plugga lite samt skicka alla viktiga mail jag ignorerat.

I övrigt är effektivitetsdagen även ineffektiv eftersom jag ville träna för första gången på snorlänge. Men gymmet stänger tidigt, även nu pga helgen. Så känns som att mina vara-duktig-planer failar rätt rejält. Men försöker hålla skenet uppe,

jag lever ju iaf.

Over and out,

Harmy



Live from Dublin

Igår var en halvkul morgon, med 2 timmars sömn gick  jag upp 5.30 för att vid 1 landa i Irland och se pojken efter en månads avstånd. Det regnade, chockerande nog..

Allt var kolugnt tills jag skulle gå ut genom sista dörren, då slog mitt hjärta i 180 bara för att allt blir så riktigt. Karln finns fortfarande, och jag var där. Efter all saknad, längtan och även småirritation över sms var det liksom ändå på riktigt. Att ses. Distansförhållanden suger verkligen i många lägen, för mycket onödigt lidande har jag haft de senaste 2 veckorna, men nu när jag väl sitter här känns allt så himla skönt bara.

Nu är det ju dock sådäär kul. Pojken är och skriver en tenta i typ 5 timmar, så jag är ensam med den vilda (men söta) hunden som försökte äta min packning igår i entusiasm och tuggade på mina nya underkläder. Hahah. Nu sover han dock, vilket kanske är tur. ENSAM iaf, får panik typ direkt, men lugnas av radion och att alla typ överföser mig med saker att äta om jag har lust (och en annan är ju bra på att småäta).

Iaf ska jag också plugga var tanken, men det är ju inte jättelockande, även om jag inte kommer ha så mycket val i slutändan. Kan inte sitta och drälla på facebook huuur länge som helst, och borde passa på att plugga när han ändå inte är i närheten.

Önskar er alla en fin vecka, ska försöka hinna blogga lite mer senare. Nu däremot ska jag peta lite på hunden, sminka mig, och öppna en tråkig bok.

PUSS!

Eftersom  jag ändå är på Irland får det väl vara otroligt lägligt att

lägga upp en låt med stolthete Jedward. Både Eurovision-vinnare och

ständigt förekommande i media när man är här. Jag gillart.

Harmy xx

svalkar vinden, värmer solen, ser du något bakom molnen, känner du lyckan genom sorgen

för ungefär en månad sen, precis när jag började känna att jag ändå mådde okej och kunde klara av vardagen utan problem, bestämde jag mig för att hitta mig själv. och inte ta några genvägar för att må bättre utan lära mig acceptera vem jag är och hur min värld ser ut. ha koll på vad jag egentligen tycker och tänker, lyssna på andra men inte låta mig påverkas hur enkelt som helst.

och jag lyckades. allt i livet är kanske inte perfekt, allt kan alltid vara bättre. men för första gången kan jag säga att jag är genuint lycklig. och det beror inte på någon annan, inte på kärlek eller vänskap. bara på mig själv, och det är så jag vill att det alltid ska vara. lyckan kommer inifrån inte från omgivningen. jag längtar till studenten men har inget behov av att dagarna kvar dit ska gå fort, för jag uppskattar dom också sjukt mycket. jag gillar livet jag har just nu och tror det kommer fortsätta vara bra, om inte ännu bättre i framtiden.

tror verkligen på det här att man måste lära sig att vara lycklig i sig själv innan man kan vara riktigt lycklig med andra.

swag swag swag on you

Jag VET att jag är världens sämsta bloggare, och ligger inte bara efter på den fronten, utan i alla andra delar av mitt liv också. Men ska inte spilla ut sådana klagomål. Kämpar fär stunden med mitt arbete (typ B-uppsatsen) eller, jag borde iaf kämpa, men jag har noll arbetsmoral ofv fastän jag tycker det är kul. Shame on me, samtidigt så himla vanligt beteende hos en annan.

Lättar upp ångest när den uppstår med mer shopping, eller så var det iaf i helgen. Jag skulle hitta kursböcker, hittade inga alls, och hamnade med en suuuupersöt mintfärgad vid klänning i famnen istället. Som såklart behövde matchande diadem, ballerinaskor och en ny het hippielook med solglasögon och pannband. Jag är hopplöst ibland, men det var kul.

Nu måste jag fan sova snart, ska mysa med en kopp te först. Och lägga upp Biebers video till Boyfriend, som  släpptes förra veckan, töntig som jag var hade jag skyhöga förväntningar och såg den i släppningsögonblicket (inte pga är töntig, utan pluggade faktiskt och var därav vaken). Tycker ju fortfarande låten är jättecatchy, men videon var en besvikelse,(stort sömnpiller)) även om, jag må erkänna det, Bieber har blivit snygg all of a sudden. Kom väl med åldern. Dagen efter videon släpptes trendade dock "Boyfriend Video Makes Us Wet" på twitter, och det var ju kanske ändå att ta i?

Puss, och förslåt för ett sjukt virrigt inlägg.

Harmy

livet ska nog kunna gå min väg ändå

dagen blev kanon. hästen gick från sina mardrömsdagar till en liten ängel och världens bästa igen. älskade prince, hade kunnat spendera hela dagen med charmtrollet idag. fixat mitt mvg i hoppning och i projektarbete, trodde jag verkligen inte. chokladbollar bakades och åts framför big brother. samhällsprovet gick bra. börjat med tumblr och känner på mig att jag kommer fastna rejält. vårfest biljett köpt och en ruinerad caroline ska alldeles snart sova. ett litet avsnitt av how i met your mother innan bara. just för stunden kan det nog inte bli så mycket bättre.

Now don’t you know smiling keeps you young

Armand Mirpour – Easy Me Down
fortfarande lika känslokall, men numera bara glad. skrattar mest åt det, lite som känslan jag hade förra sommaren, njuter fullt ut. hade ett så satans välbehövligt samtal på nästan tre timmar med harmony inatt. åh vad den flickan gör mig lycklig. bästabästa.

annars flyter allt på rätt bra faktiskt, 24 dagar till studenten. lärarna verkar ha en var-snäll-mot-caroline-vecka, inte mig emot. hästen är inne i trotsålder big time så himla tur för honom att han är söt i alla fall.

nej, inte okej att skjuta upp pluggandet mer. hej samhällsekonomi!

bild från i fredags, fina vänner!

Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar

kommer ni ihåg den där känslokalla caroline som jag så innerligt önskade att skulle dyka upp för sådär 2-3 månader sen? kan inte säga annat att ja, jag hittade henne. mer än någonsin. känner ingenting för någonting alls. jävligt skönt borde det vara, och är kanske ibland också. men samtidigt fruktansvärt irriterande. vill bara slå något hårt i huvudet och skrika, känna något, vad som helst. försöker, även fast det antagligen är idiotiskt då det var precis det här jag önskade för, trigga igång tankarna, testar gränserna. men nej. ingenting, totalt blankt.

rätt värdelös sak att klaga över dock, borde kanske njuta av det hela istället. eller lägga energin på att duscha, plugga kemi och sen myskväll med girlsen. låter lite vettigare.

brukar inte lyssna på kent direkt, men denna har fastnat, grym är den.
Kent – 999
puss så länge,
C