Hej bloggen,
Satt och läste lite gamla inlägg. Tänk om jag visste då vad jag vet nu. Om allt, om vad som kommer hända, om hur jag kommer känna. Hur livet alltid, alltid går vidare. Innerst inne är jag nog samma person som då jag skrev seriöst senast, för ett år sen ungefär. Men ändå känns det så avlägset, jag ser på saker på ett annat sätt. Skrattar åt mina misstag och vad jag trodde var sant då. Men det kanske är det fina med att vara ung, om ytterligare ett år lär jag skratta åt mig själv som jag är nu. Blir klokare varje dag utan att märka det, blir mer jag för varje dag och varje prövning som kommer utan att inse vad som händer. Lagom tills jag fyller 30 lär jag ju ha en någorlunda bra bild av mig själv och vad jag vill. Nöjer mig med det. Tills dess har jag 10 år att lära känna mig själv genom att fortsätta göra misstag, fortsätta utforska hur jag egentligen reagerar i olika situationer och fortsätta se tillbaka och skratta åt mig själv varje år för min naivitet året innan.
C
