Nobody's perfect

When I'm nervous I have this thing yeah I talk too much
Sometimes I just can't shut the hell up
It's like I need to tell someone anyone who'll listen
And that's where I seem to fuck up, yeah
I forget about the consequences, for a minute there I lose my senses
And in the heat of the moment my mouth's starts going the words start flowing

 Jessie J – Nobody's Perfect 

Halsfluss.

Förra söndagkvällen, efter en awesome vecka, insjuknade jag helt drastiskt efter att ha lämnat pojkvännen vid flygbussen. Kom verkligen bara hem, åt middag, och fick typ frossa, 40 graders feber, konstant migrän, öronvärk och halsmandlar större än globen. Skämtar inte. Sjukdomen var ett faktum. Där blev jag liggande till i fredags. Åt inte, drack knappt, och lämnade inte sängen. Var världens ofräshaste människa, att blogga gick verkligen inte.

I fredags släpade jag mig till doktorn, som tyvärr var ganska dålig. Fick penicillin för halsfluss och hon undrade hur jag överlevt alla dessa dagar. Undrade jag med. Har på riktigt aldrig mått på liknande vis som jag kan minnas. Så nu sitter jag här med min halsfluss och mitt penicillin. Nu börjar ju dock tristessen smyga sig på eftersom jag ändå kan stå på benen. 

Så igår när Front behövde mig smet jag tros yrsel ut till ARSK:en, som jag var hjärtekrossad över att missa. Det var så himla kul att få se dem, alltid kommer superhumorn fram fastän stämningen i övrigt kan vara lite krystad. 

Från en friskare tid, där grön öl
var fett kul.

Nu ska jag gå till apoteket och köpa värktabletter, för att få lite solljus.

Puss på våren,

och att bli frisk.

/Harmy

now you're just somebody that I used to know

är äntligen klar med ett inte alltför roligt arbete i samhällen som typ plågat mig hela dagen. men det är fredag så det är okej. och det är underbart väder. har haft en mysig kväll ändå, massa mys ute på modulgården i solen med olika folk och sen både djupt snack och skratt med sara och tanja, pågår fortfarande. planerar en klippning av ellinore ikväll också, får se hur detta blir haha.

vädret gör mig galet lycklig, favoritbilden idag helt klart.

 och typ vårens låt, som jag egentligen inte tkr om men ändå lyssnar på hela tiden,
Gotye – Somebody That I Used To Know

vårkänslor

hej kära ni, tänkte mest säga att jag mår bra. riktigt skönt att kunna skriva, var nog ett bra tag sen. tror livet vänder till det bättre i takt med att våren kommer. fastnade förresten i stallet en stund idag och pratade med frida. känns hur länge sen som helst vi umgicks ordentligt, saknar det. blir nog en tur till kvigan ikväll för att ta igen all missad tid. men innan det blir det massa projektplugg med julia - gud så roligt!

och detta lyssnar vi på för att riktigt känna in våren; Axel Algmark – Kyss mig

enough said,

 

One Direction – One Thing - Acoustic ♥

Du borde sett att jag var full av liv

Nu ni, nu får det vara nog med deprimerande blogginlägg med budskap inlindade i andra ord. Idag är jag positiv, imorgon ska jag vara positiv, alltid. Visst finns det alltid breakdowns, de är jag knappast över än, men det finns så mkt bra också. Fokusera på det positiva, acceptera det negativa. Inse att jag är ett psykfall ibland just nu men också komma ihåg att jag mår suveränt stundtals. Bara vara jag, inte tappa bort mig själv.

Så - nya tag. Igår klarade jag körkortsteorin, ett steg närmare körkortet! Glad tjej. Idag har jag varit sjukt produktiv, fixat massa med projektet, skickat in labrapport i kemi och skrivit historiaprov. Hemma en kort stund men tänkte dra mig mot stallet och rida min buse. Älskar att ha fullt upp.

Visst finns det kanske tusen anledningar att gråta, men nog finns det ännu fler att le.

Ger er en ny, fantastisk låt av en typ magisk kille. Tre låtar i rad har han gett ut, helt underbara alla tre. Thomas Stenström är grym.

 

Puss på er mina kära,

C

Jag blir aldrig densamma som förut

Än en gång rullar tåget ner mot Skåne. Den här gången med en tjej som både ser riktigt mycket fram emot att komma tillbaka till vardagen och bara hålla skenet uppe, vara stark. Samtidigt vill hon bara gömma sig, aldrig känna något mer ansvar och  bara strunta i allt.

Helgen har i alla fall överlag varit bra. Väldigt skönt att inte åka tillbaka förrän idag, tur också kanske om man tänker på mitt tillstånd igår, kaos... Men det vill jag inte ens prata om. Är bara så arg på mig själv för att jag ens tillåter mig att må så, göra så mot mig själv. Det är verkligen inte okej.

Var ju och firade en kompis samma dag som melodifestivalen, halvkollade lite på det, sådär måttligt intresserad. Sen rolig kväll förutom ett litet missöde som lämnade både mina händer och min mobil i ett inte så särskilt bra tillstånd. Men lever gör de båda två, dock en aning skrapade på ytan.

finns inga ord bra nog.

kvällens klassiska bild

rubrik från allas våran Oskar Linnros 

Vinkväll och vänskap

Väntar på att bästavän ska komma över och vi ska ha vinkväll med god mat och efterrätt och massamassa mys och prat innan vi drar och firar en kompis som fyllt 21. Tror den här kvällen kommer bli kanon.

Kom fram tillslut igår, halv tre öppnade en död caroline ytterdörren hemma. Klarade mig dock hela vägen utan några missöden som jag hade ångrat idag, mkt tack vare pepptalk med johanna under kvällen och världens bästa marcus som stannade uppe tills två och lyssnade och stöttade mig. är glad att jag har så bra människor runt mig. och tacktacktack alla ni som kontinuerligt påminner mig om att jag har gjort rätt och bara är där så fort jag behöver. utan er skulle jag inte klarat mig, börja jag tvivla bryter jag ihop direkt. ni är guld värda allihopa. ♥

nu - tagga för en grym kväll i sällskap med världens finaste vän!

Det finns saker jag saknar

Vill skicka sj och tåg i allmänhet till helvetet. Inte bara för att vi är tre timmar sena utan för att det är alldeles för mycket dötid för mig nu. Jag hinner tänka ordentligt. Och må sådär fruktansvärt dåligt som jag klarat mig helt undan i veckan. Mått riktigt bra faktiskt, haft fullt upp hela tiden. Gillar det.

Ni vet när man sitter och komponerar sms i huvudet som man verkligen vill skicka men samtidigt absolut inte vill? Skriver det men raderar hela om och om igen, undviker noga skickaknappen trots att den är sjukt lockande. Ja, precis så gör jag och kommer säkerligen göra de kommande timmarna på detta förbannade tåg. Huvudet snurrar av annars bortträngda tankar och känslor som jag önskar att jag inte ens hade.

Tåg är farligt, måste hålla mig upptagen och fokusera på annat. Huruvida det där smset blir skickat eller inte återstår att se. Förhoppningsvis inte, om jag bara lyckas hålla mig stark. Synd att det är så frestande bara, vet inte ens varför? Skulle ju med all säkerhet inte kunna ändra på någonting alls ändå? Och vill jag ens ändra på det?

Nej, nog med såna här tankar nu. Målet är att fortsätta förtränga dom. Och fokusera på bra saker hela vägen fram till Stockholm. Och hela  resten av livet också förresten. Kunde aldrig ana att det skulle vara såhär jobbigt att stå upp för sig själv.

C

Why Am I Crying - Molly Sandén
Klockren

Orkar inte ens beskriva i ord.