Vi är inte unga längre

Tycker att Stenströms management people (eller annan som känner sig träffad) borde börja sponsra oss.
Så fort Thomas släpper något nytt, skriver på facebook eller annonserar en spelning, minsta lilla grej - börjar vi hypa i alla sociala medier som galningar. Hängivna tjejer för hans musik? Väldigt mycket så, ja. Först började vi spamma om att låten spelades på P3. Sedan hade vi videosläppet. Sedan börjar vi hetslikea på twitter, instagram och facebook. Och tillägnar såklart 1 eller 5 inlägg åt honom på bloggen. Det går liksom inte att sluta, "Dansen före döden" är min (vår?) nya drog, och antalet spelningar på Youtube som är konsumerade av mig och C är många. Vi är hooked, så vi jobbar.

Idag är ju alla 14-åriga tjejer typ besatta av någon artist. Jag och C var också där, i våra dagar. Sedan växte vi upp  (thank God, somliga har ju ännu inte kommit så långt i utveckligen...) Men fastän vi släppt Mr. Zelmerlöw som vår stora romans och inte riktigt varit besatta av någon artist på samma sätt sedan dess, har Stenström tagit våra hjärtan med storm.

När det begav sig, när vi var unga. 

Minnena flödar. 

På ett mognare sätt är ni nu då, eftersom vi inte förföljer mannen, men samtidigt med vissa likheter. Jag menar när vi var på Stenis releasefest på Sommar! stod vi bokstavligen och hyperventilerade och skrek efteråt i någonslags eurofori som jag inte kan likna vid något annat än efter att ha mött Mr. Z under sommaren 2009. 

Man kan säga vad man vill om vår besatthet,
men vi hade jävligt kul. 

Annars kommer ju artist-förälskerserna lite i vågor. Vi hade en svacka schlager-pop-män vi helst inte vill påminnas om. Men inget som riktigt hållt i sig som vår ungdoms-stalkning. Mika skulle möjligen kunnas räkna in, som vi också började älska 2007, men hans musik har å andra sidan verkligen djup (vilket förlåt Zelmerlöw, din pop inte riktigt hade..) Och rösten är unik. Man måste imponeras och älska Mika, om han har något popsinne.

Nu sitter vi här och myser med Stenström, må hans karriär följa oss genom livet.
För inte fan är vi unga längre, som han så fint sjunger.

/H

Det här, det får vi aldrig tillbaka

Har inget laddat känsloinlägg på gång då jag är mitt uppe i dubbel tentaperiod och just börjar komma överens med europarätten så den upptar all min tankekraft. Ett mycket trevligt avbrott i mitt pluggande blev dock vår älskade underbara THOMAS STENSTRÖM som släppt en ny singel. Dansen före döden. Lika fantastisk bra som tidigare singlar och alla andra låtar. Kärlek till den mannen.

Allt som vi är nu, allt som vi var då ♥

/Caroline, som nu ska ta ännu ett uppehåll och hälsa på mormor och hund!

vill ni ha mod så kan jag visa något ni aldrig kommer förstå

var ledig idag eftersom det verkade som att det skulle regna och åska massor. hände ju dock inte men skönt att vara ledig ändå, trots att det kanske hade varit till det bättre att jobba ändå. är bara så jäkla ledsen nu. arg, besviken och ledsen för att det inte ens går att prata om det. har återigen insett att det är bättre att bara vara tyst och vänta ut allt än att försöka säga hur jag känner egentligen. ska nog torka tårarna och bege mig in till stan trots alls, möta upp vänner som får mig på andra tankar. sen jobb imorgon igen, hoppas på snälla turister för på bra humör lär jag knappast var.

Thomas Stenström – Vill ni ha mod (?)
C

BRA vecka

har inte riktigt ord för att beskriva senaste veckan. sitter själv i lägenheten för första gången sedan jag lämnade staden för skåne  och det är skönt samtidigt som det bara är fruktansvärt ensamt. för att sammanfatta allt lite fort då; skåne var BRA med saknade vänner, botad ridabstinens med långa galoppturer i skogen med en underbar vän och återförening med bästa hästen. göteborg var BRA med en alltid lika fin och trogen partner och saknad papi samt grym stenström och solning vid klipporna. helg i stockholm var BRA med besök från umeå, lite jobb och gröna lund.

inte alls så kul att veckan är över och min semester för den här sommaren likaså. det enda bra är att jag är ledig imorgon, planerar att sova så länge jag kan och sen luncha med mamma. sjukt trött är jag hursom, ska nog ta och lägga mig. drömma om att åka till rhodos som alla andra verkar göra nu eller något sånt fint.

Hela mitt liv så har jag väntat på att någon ska ge mig den där känslan

har egentligen bara en sak att säga er kära ni,

PEACE & LOVE 2012

inte riktigt fattat hur galet bra det var än. skönt att komma hem till dusch, säng och normal temperatur igår men vill redan tillbaka så mycket att jag inte vet var jag ska ta vägen. fantastisk, underbar vecka. grym stämning, alldeles för lite sömn, världens härligaste människor och konserter. orkar inte att det är slut nu. kan inte riktigt sammanfatta det mer än så just nu, tror fortfarande jag lever kvar i känslan. gah, mår så bra just nu.

smakprov;

Timbuktu – Fallskärm, Rise Against – Hero Of War, Alina Devecerski – Flytta på dej, Simple Plan – Summer Paradise - feat. K'naan, Rihanna – Where Have You Been, Markus Krunegård – Askan är den bästa jorden, Den svenska björnstammen – Svalkar vinden

Oförglömliga Stenström.

If this isn't love, I don't know what is.

Celebrate snyggheten!

Söto, 2007.

Jag gillar att vår blogg har några teman med känslor, popmusik och snygga killar. En och annan god drink där emellan, och tusen kilo vänskap. Fint tycker jag, och ska nu ge er lite ögongodis såhär på lördagen innan jag rasslar ihop alla partykläder jag ser, hunger games-boken och en plattång för att åka till C. Det blir läsande, Stenström-pepp, glittrande sminkningar och champagne på det. Peppen är i huset, lovar jag.

Men först. Mika. Vår älskling sedan 2007, han har verkligen vuxit upp. Hörde nya singeln igår, och även om den kanske inte var heeeelt amazing tror jag fortfarande nya skivan i September kommer ge så mycket nostalgi-feeling av våra minnen med honom. Han var en tidig tonårskärlek i musiken, med sitt krulliga hår och sin ljuva falsett. Lyssnar på Mika – Ring Ring nu, och känner mig som 15 igen, skriksjungandes med Carro i en deo, typ.



Grace Kelly-bilden ingen kan glömma. Eller ögonen.

Så kommer det här nu, 2012. HERREGUD. Vi kan inte sluta stirra. Det är fortfarande de där glimmande ögonen, men de hyperaktiva färgkombinationerna har övergått till värsta modekungen i randigt och kavaj. Och lockarna är bakåtkammade. Mika må ha blivit äldre, men fan så mycket snyggare med åren!

Mums säger vi.

faller jag nu så ska jag landa rätt

oj vad livet går fort just nu. redan torsdag igen, imorgon 2 veckor sedan studenten. dagsplanen då är att köpa tält inför peace, weeeho taggar!

men hörrni, ni som läst bloggen mer än typ en gång kan ju knappast ha missat hysterin vi båda delar över en viss thomas stenström. lyssnat sönder snubben sen i höstas, tvingat alla vänner att älska hans låtar och länkat ett flertal gånger här. första låten som släpptes ,Thomas Stenström – Detsamma, är faktiskt min ringsignal och ligger fortfarande lika varmt om hjärtat, trots att det påminner om en del fina minnen som jag helst undviker att tänka på. anyway, denna fantastiska man släppte igår sitt debutalbum! och vilket sånt, ren kärlek på alla låtar rakt igenom. så budskapet till er idag blir helt enkelt att lyssna. kan inte ens ge er favoriter, skulle bli för många. det är så bra, så bra.fa

Thomas Stenström – Nåt annat, nån annanstans

att vi självklart ska på hans releasefest på lördag gör ju det hela ännu lite bättre. glada flickor här ja!

Du borde sett att jag var full av liv

Nu ni, nu får det vara nog med deprimerande blogginlägg med budskap inlindade i andra ord. Idag är jag positiv, imorgon ska jag vara positiv, alltid. Visst finns det alltid breakdowns, de är jag knappast över än, men det finns så mkt bra också. Fokusera på det positiva, acceptera det negativa. Inse att jag är ett psykfall ibland just nu men också komma ihåg att jag mår suveränt stundtals. Bara vara jag, inte tappa bort mig själv.

Så - nya tag. Igår klarade jag körkortsteorin, ett steg närmare körkortet! Glad tjej. Idag har jag varit sjukt produktiv, fixat massa med projektet, skickat in labrapport i kemi och skrivit historiaprov. Hemma en kort stund men tänkte dra mig mot stallet och rida min buse. Älskar att ha fullt upp.

Visst finns det kanske tusen anledningar att gråta, men nog finns det ännu fler att le.

Ger er en ny, fantastisk låt av en typ magisk kille. Tre låtar i rad har han gett ut, helt underbara alla tre. Thomas Stenström är grym.

 

Puss på er mina kära,

C

så med handen på bröstet svor vi att alltid se framåt.

 

mindre än två timmar kvar till stockholm nu. så skönt att komma iväg från skolan så jag vet inte vad. utgång planeras redan för imorgon, tror faktiskt jag behöver det. annars ska jag bara må så sjukt bra jag kan och mysa med hund och familj. puss på er och ha en fin helg. /C 

Thomas Stenström – Krossade drömmar

Hej 2012, jag lever.

Jul. Nyår. Irland. Hemkomst. Skolstart. Jobb. Skola. Jobb. Träna. Skola. SSU.

Ja, ni fattar. Det har hänt så himlans mycket och inte har jag bloggat, eftersom jag inte vet var jag ska börja. 

Men det är ju inte okej, som sagt. Nu börjar jag väl, på gott och ont, komma in i något slags vardagslunk. 

Började terminen med att köpa böcker för 1000 spänn och försöka inse att nu var det slut på semestern. 

Tragglar varenda kväll. TJOCKT MED TEXT. Myskul dock.

Annars, vill jag verkligen bara berätta om den här låten. 
Thomas Stenström – Krossade drömmar
Jaha, tänker ni, Thomas Stenström, han har vi ju hört om förut. Och mycket riktigt.

Men här är hans nya singel som  jag repeatspelat senaste halvtimmen då jag vaknade efter en 5 timmars "powernap" efter jobbet. I alla fall, jag ryser, jag dör, jag återuppstår. Han är ett geni. Den här låten är så jävla braaaaaaaaaaaaaa! Åh. Kan inte sluta.

Ska inte mangla min jul, nyår och annat med irland. Det var delvis världsbäst, delvis kaos men överlag fantastiskt. Älskar landet. Älskar känslan.  Älskar uppmärksamheten. Och det enda värda med att komma hem var att höra Carros röst det första jag gjorde. Saknar henne något enormt, men det är alltid fint när vi ses igen, har ju faktiskt en julklapp till dig min sköna! <3 

 Lite Partypics med monsterklackarna. Man fick ju moves like hulken typ.
Men det var det värt. LÅNG SOM EN FLAGGSTÅNG. 

Nu ska jag dyka ner i böckerna igen,

PUSS,

/Harmy

Life is the sum of all your choices

Håller på att städa för fullt nu, tanja var duktig och plockade undan alla sina saker i rummet igår innan hon åkte . Så det är väl min tur nu, måste säga att det känns lite ensamt utan henne här. Tur att pappa just nu bilar ner från göteborg för att spendera helgen här hos mig, kanske bra att ha gjort det lite fint tills dess också.

Låten med thomas stenström som H publicerade förut (mycket sant att den blivit en riktigt favorit hos mig med..) fick mig att fundera lite, på såna saker som jag inte borde skriva ut här men gör ändå ni vet.. Kom fram till att jag är så mycket duktigare på att veta vad jag verkligen vill, eller bestämma mig för rätt sak när jag inte har många valmöjligheter. Låter antagligen helt sjukt. Men om jag till exempel börjar fundera på huruvida jag ska göra något eller inte, så bestämmer jag mig snabbt och vet exakt vad jag vill. Och då inte bara om jag vill eller inte utan nästan hur varenda lite detalj ska se ut, jag är helt säker på att jag vill ha det precis så. Sedan allt eftersom tiden går läggs det till fler och fler alternativ och plötsligt vet jag ingenting alls. Jag börjar tvivla på om jag gjorde rätt från början och detaljerna ska vi inte ens prata om..

Lite roligt är dock att det är exakt samma sak i skolan, gör ingenting om det är tveksamt om jag verkligen behöver göra det eller inte. Anledningen till att jag är sämst på att göra mina läxor hittar ni nog där också, oftast klarar man ju sig fint utan att ha gjort dom? Sen om det är prov imorgon och jag vet att jag måste plugga för att lyckas, då är det inga som helst problem. Behöver jag säga att jag absolut föredrar prov framför inlämningsuppgifter?

Förivrrande inlägg minst sagt, förstår knappt hälften själv. Tror det är lite farligt för mig att vara ensam på bollerup, tankarna snurrar utan stopp.
Säkrare att bara fortsätta städa,
C

Detsamma detsamma detsamma

Jag är förskyld, ack så förskyld, äter massiva mängder citrusfrukt och orkar egentligen inte plugga, men måste, tenta som kommer å skrämmer mig från vettet. På det kommer sjuhundra tankar om Juholt som fuckat upp det rätt rejält i partiet. I ett annat inlägg tänker jag spy ur mig alla tankar om det där, men nu vill jag belysa och nämna en låt och person som fullkomligt förgyllt denna dag.

Thomas Stenström. Senaste P3-hiten, vinnare av 100 000 kr genom Ted Gärdestad stipendiet som har gjort en sån bra låt att jag våldtar repeatknappen. Det är en sånhär dansa-i-regn-låt, skrika-på-festival-känslan-låt, älska-människa-så-det-gör-ont-låt. Alltså. Jag älskar den. Lyssna förfan bara.
Det är typ min (och C's most likely as well) konstanta känslokaos som infunnit sig rätt mkt senaste tiden. Och när en sån här låt kommer, (lite som när Linnros, Maggios eller Adams-Ray släppte sina skivor) är jag så nöjd med att kunna svenska. För att inte gå miste om mästervärken.
Trodde typ de skulle va en gubbe också, denne Thomas. HA! Ung, fräsch, snygg jue!!

Kan vi dreggla kollektivt nu, tack? Mittenpersonen för den hjärndöda.

AH. Låten dårå:

Nu vill jag typ dansa hem i natten. Trots förskylning.

Puss, Harmy