Sitter på tåget till Göteborg, tacka gud för mobilt internet så jag kan underhålla mig dessa tre timmarna. Försöker samla tankarna lite om vad jag tycker och känner om allt och alla. Om sommaren som nog faktiskt är den bästa jag haft. Så mycket positiva tankar så att problemen känns så oviktiga att jag inte orkar bry mig om dom. Men det kanske är så det ska vara?
Tar alltså en liten paus från min älskade H och fantastiska Stockholm, något som känns lite sådär. Men jag vet att jag mår bra av att bara vara i Göteborg också, rensa hjärnan, fundera på saker som jag undviker att tänka på annars under sommaren, då jag istället ser till att aldrig vara ensam och alltid göra något. Vilket dock lyckas sjukt bra och fantastiskt roligt har jag!
Men det är dags för lite kvalitetstid med pappsen, samt föhoppningsvis kära återseenden med både Axel och min söta, lilla, galna Emelie! Sen vänder jag tillbaka till Stockholm, hoppas på besök av min fina flicka från norrland innan jag beger mig ner till Skåne igen, för att börja sista året på vad jag ibland som ser världens bästa skola men ibland bara hemsk. Men det känns helt okej nu. Jag saknar mina fina skåningar också och ett år går fortare än vad man tror. Speciellt när jag har Frida att busa med på lektionerna, förhoppningsvis fortfarande Nelly på profildagarna (sinnessjukt hur mycket jag saknar dom dagarna förresten!) och Tanja i rummet samt i stallet med massa annat härligt folk. Ridsuget är ju inte litet nu heller, himla tur att jag ska besöka hästen som jag ska ha i höst i Göteborg nu!
Lite virrigt inlägg kanske, tankarna går åt alla håll, men damn, jag är så lycklig jag kan bli just nu och njuter till fullo av mitt livs bästa sommar med H samtidigt som jag har höga förhoppningar om hösten!
Så jag säger som Linnros:
Fy fan vad skönt!
Söt bild från sommaren 09,
vi kommer att dö samtidigt du och jag baby.
Puss, C
