Vinkväll och vänskap

Väntar på att bästavän ska komma över och vi ska ha vinkväll med god mat och efterrätt och massamassa mys och prat innan vi drar och firar en kompis som fyllt 21. Tror den här kvällen kommer bli kanon.

Kom fram tillslut igår, halv tre öppnade en död caroline ytterdörren hemma. Klarade mig dock hela vägen utan några missöden som jag hade ångrat idag, mkt tack vare pepptalk med johanna under kvällen och världens bästa marcus som stannade uppe tills två och lyssnade och stöttade mig. är glad att jag har så bra människor runt mig. och tacktacktack alla ni som kontinuerligt påminner mig om att jag har gjort rätt och bara är där så fort jag behöver. utan er skulle jag inte klarat mig, börja jag tvivla bryter jag ihop direkt. ni är guld värda allihopa. ♥

nu - tagga för en grym kväll i sällskap med världens finaste vän!

Det finns saker jag saknar

Vill skicka sj och tåg i allmänhet till helvetet. Inte bara för att vi är tre timmar sena utan för att det är alldeles för mycket dötid för mig nu. Jag hinner tänka ordentligt. Och må sådär fruktansvärt dåligt som jag klarat mig helt undan i veckan. Mått riktigt bra faktiskt, haft fullt upp hela tiden. Gillar det.

Ni vet när man sitter och komponerar sms i huvudet som man verkligen vill skicka men samtidigt absolut inte vill? Skriver det men raderar hela om och om igen, undviker noga skickaknappen trots att den är sjukt lockande. Ja, precis så gör jag och kommer säkerligen göra de kommande timmarna på detta förbannade tåg. Huvudet snurrar av annars bortträngda tankar och känslor som jag önskar att jag inte ens hade.

Tåg är farligt, måste hålla mig upptagen och fokusera på annat. Huruvida det där smset blir skickat eller inte återstår att se. Förhoppningsvis inte, om jag bara lyckas hålla mig stark. Synd att det är så frestande bara, vet inte ens varför? Skulle ju med all säkerhet inte kunna ändra på någonting alls ändå? Och vill jag ens ändra på det?

Nej, nog med såna här tankar nu. Målet är att fortsätta förtränga dom. Och fokusera på bra saker hela vägen fram till Stockholm. Och hela  resten av livet också förresten. Kunde aldrig ana att det skulle vara såhär jobbigt att stå upp för sig själv.

C

Why Am I Crying - Molly Sandén
Klockren

Orkar inte ens beskriva i ord.

Jag lärde mig att änglar bara finns i snö.

Alldeles för tidigt för att sitta på ett tåg, men vad gör man inte för att komma till Skåne? Eller inte kanske, snarare inte känt en såhär stark motvilja till skolan på länge. Men ja, ni vet hur livet är. Bara att bita ihop och göra vad som krävs hur jävligt det än känns. Tackar en gud jag inte ens tror på för fantastiska vänner och försöker se ljusglimtarna som ändå finns där nere. Ska inleda fint med en lunchdate med min så saknade lilla Emelie!

Göteborg Horse show var förresten hur roligt och mysigt som helst med min käre far. Riktigt bra avslutning på lovet, fick med mig två små fynd hem från mässan också.

Sleeptime för mig så gott det går på ett obekvämt säte i ett skakande tåg nu. Mot Skåne med modet uppe!

Ny härlig krunegård-låt.
Puss
C

En bloggsvacka. En tenta. En jävligt bra anledning till tystnaden.

Jobbade lite på lejon-looken i fredags
efter min uppfräschning. Håret var otämjbart.

Jag var i ett vakuum förra veckan, av tentaskrivande. Därav fenomenaaaaalt jobbiga dygn. I fredags lämnades den in, jag var inte nöjd, men det var så himla skönt att få det över. Så går vi rakt in på nästa moment liksom, ingen vila, men har man inte sportlov är det bara tagga.


Så den här helgen var mer än välkomnad. I fredags var det tenta-öl som gällde, och jag fick både äta, duscha och byta om innan en mycket trevlig kväll. Var som att födas på nytt, för ja, man blir helt sjukt o fräsch av tentavanorna.
Sov nästan hela igår, tog igen liksom, och taggade om till kvällen för att gå ut med Johanna som jag inte sett på 4 (!) år. Det är skamligt länge, men var jättetrevligt. Vi var på Zipper, en gayklubb, och dansade i typ 4 timmar nästan nonstop. Mina fötter skrek nej, resterande kroppsdelar ja. Sjukt bra musikblandning och jobbigt mycket snygga bögar, då de utgör typ 90 % av partyprissarna på det där stället. Värt iaf, när jag ändå inte siktar på ragg, då kan man lika gärna dansa sexy med nån som inte tänder på en, hahahah. 

Idag har jag varit på Innerstadskretsens årsmöte, myst över att få sitta ett år till i styrelsen och sen köpt lite sminkborstar. (dyrt, men har tänkt göra det i så många år, månader, dagar, att det finns gränser.. kände en shoppingnerv jag inte har råd med..) Köpte även hem en bunt tesorter så nu ska jag chilla galet innan mer plugg med en Beatles-bok tror jag.

Borst-bild. Observera min hemsnickrade hår-rosett,
bekvämt och stiligt. 

Trivs helt okej alltså.

PUSS,
HARMY

I'm fine.

i särklass vanligaste frågan jag får just nu - hur mår du? svarar till de allra flesta, som alltid, bara bra. sen finns det ju guldkornen som frågar igen - hur mår du egentligen caroline? du behöver inte må bra, det är okej.

frågar mig själv samma fråga just nu. hur mår jag? försöker verkligen tänka men vad hjälper det. jag vet inte. jag har inte en jävla aning. senaste veckan har varit ett kaos av känslor. för en vecka sen upplevde jag en dag som jag aldrig hade kunnat drömma om, en dag mest spenderad i tårar och totalt överväldigad av olika känslor. det var ilska till ledsamhet. förvirring till chock. beslutsamhet till ångest. det började då och så har i princip hela min vecka sett ut fram tills nu sista dagarna. tankarna har flugit åt alla håll och jag har sett saken på fler sätt än jag ens trodde var möjligt. och det har tillslut lämnat mig med någon slags tomhet. jag kan inte tänka, kan inte känna. för en gångs skull inte bara för att jag inte vill, inte väljer att göra det, utan för att jag helt enkelt inte vet vad jag tycker.

en sak vet jag i alla fall, en bra sak. jag har stått upp för mig själv under den här veckan mer än jag någonsin gjort under hela mitt liv. och jag hoppas och tror jag lyckats förmedla att det är det viktiga i hela denna skiten till de som jag bryr mig om också. det handlar inte om hat, det handlar inte om hämnd, det handlar till och med bara delvis om rätt och fel. framför allt handlar det om att våga stå upp för mig själv. sätta en gräns inte bara för dig, utan för mig med. lära mig att det är jag som är viktigast i mitt eget liv. -If you don’t take the fight for you, who will?

haha, ger er som alltid en mindre uppsats fylld med saker jag inte vet om jag vill publicera eller inte. men det har ju gått bra gångerna innan, så vi kör igen. har definitivt ett stort behov av att skriva av mig ibland har jag märkt. och hur konstigt det än låter så känns det faktiskt rätt bra att ni läser också. men för omvärlden och de som fortsätter fråga om hur jag mår så tror jag att jag för enkelhetens skull fortsätter med det klassiska och mycket kortare svaret

Nervös

Nervositeten börjar smyga sig på nu, en halvtimma kvar. Sätter på Skype redan nu och försöker intala mig att det kommer gå finfint. Skype förresten, hur konstigt är inte det att ha en intervju över Skype egentligen? Kommer inte förstå någonting ju, i datorn låter allt helt konstigt. Nej, positivt tänkande var det här ja.

Fått tid för uppkörning också. Men tror faktiskt jag håller den hemlig. Kommer minst sagt vara nervös när det närmar sig också, oh fy.

Måste än en gång bara hylla människor som står upp för vad de säger, vågar säga ifrån och gör vad de själva tycker att är rätt. Ger mig hopp om mänskligheten!

Okej, galet nervös tjej nu. Måste samla mig lite. Wish me luck!
C

Paris ♥

Har det underbart i Paris! Det är vårväder och jag får leka med världens bästa syster hela dagarna. Cykla runt i paris en hel dag var lika fantastiskt som det låter, sen massa mys med god mat och vin på kvällarna. Springa runt som en femåring på disneyland var ju inte heller helt fel.En liten drömvärld!

Sitter med maries roomie och varsin dator i soffan just nu, syster är på jobbet. De har äntligen fått tillgång till internet här så glädjen är enorm. Ska snart röra oss mot disney studios och möta upp louise för att leka lite där, sen hitta marie när hon slutar jobba och gå ut och äta, igen. 

Gillar Paris, gillar sportlov och gillar världens bästa familj och vänner.

Gillar inte mina tankar som jag egentligen vill skriva ut här, men inte får för det skadar bara mig själv, gillar inte att jag inte känner som jag vill känna och gillar inte ångesten som kommer ibland.

-

börjar inse vad som egentligen hänt nu. det här är så inte okej så det finns inte. är i chocktillstånd faktiskt, men jag börjar kunna se klart nu. inser vad du gjort. inser hur rätt jag har haft hela tiden. det har aldrig varit mig som det är fel på, aldrig. bara dig. att jag inte förstått det förrän nu är rätt sjukt. jag har inte gjort något fel, det är inte jag som är problemet. det är och har alltid varit du. 


nu till tomellilla, ikväll till göteborg och imorgon till paris. det här blir bra, jag är stark. och framför allt, jag har rätt.

Allt omkring mig följde med i mitt fall, det var så jag blev iskall.

Jag har haft min sista mattelektion någonsin. Jag har en dag kvar innan jag tar lov. Att den dagen innehåller ett nationellt prov i matte D är en annan sak, men det löser sig säkert det med. Om två dagar är jag i Paris nu, ska bli så roligt att det inte ens finns några ord för att beskriva känslan. Gud vad det behövs, komma bort lite och framför allt träffa världens bästa syster, känns som dags för lite heart-to-heart snack systrar emellan faktiskt. Och gå på disneyland, obviously.

Halkan igår gick förresten toppen, jag varken kraschade bilen eller dödade någon. Dessutom tyckte läraren att det var hög tid att boka uppkörning, så bli snartsnart nu. Vill inte riktigt, men vill ändå bara köra upp typ nu och ha det där förbannade körkortet klart.

 Lovisa Negga – Iskall

Nu - stallet .
Puss!
C