We dance til we get it right.

Hemma, småsjuk, med ett väder man inte kan klandra. C har blivit ensamboende och jag planerar att kracha där när hon minst anar det. Efter en vecka i tält tillsammans när man typ ses all vaken tid blir det lite konstigt att inte ha henne brevid sig hela tiden. Igår kväll fick vi nog och drog till Café 60 runt klockan 22, en sen fika på uteserveringen i sommarnatten. Gott och spontant. Vi har inte hängt där på skitlänge ju, och det är inte normalt.
Speciellt efter peace har det ju blivit lite av en ritual, en spontanritual, och sånt ska ju inte ignoreras.

Snart är vi även klara med andra Hunger Games-boken som fullkomligt trashats i tältet, som allt annat. Vattenskador på allt. Och jag har inga skor att använda, för de stinker som döda djur. Har typ bara klackskor och stövlar att välja på, vet inte om de vanliga sommarskorna någonsin kommer återhämta sig. Nåja, det är bagateller i sommar-sverige.

Bjuder er på en låt att njuta till i solen med någon svalkande dryck, en av Hassles nya,

jag tycker det låter lite Vampire Weekend-aktigt och älskar den maniskt.
Erik Hassle – We Dance, ochh den här är skitbra också: Erik Hassle – Feather Rain 

PUSS,

H

Sol-Söndag

Idag har det varit jättejättevarmt ute, vilket tas emot med största möjliga glädje. För att kombinera plugg och ändå få lite luft finns ju ingen bättre kombo än att bänka sig framför radion på en madrass, kaffe och böckerna. Njöt till max, och fick mer gjort så än inspärrad framför en skärm. 

Nu sitter jag framför Big brother med lite smågodis och fanta. Har älskat deras radio-vecka, med busringningar och allt, inte så långtråkigt som det varit emellanåt.  Känns mysigt och en bra kvällsavslutning på alla sätt och vis. Imorgon måste jag sluta med mitt sovmorgonsliv som existerat sedan hemkomsten från Irland och både ha handledarträff på universitetet och sedan jobba. Bättre dock än när jag blir helt rutinlös, och därmed improduktiv.

Slutligen vill jag bara slå ett slag för Hassles musikvideo till Stay som är så himla bra. Ihopmixad med filmen "En kärlekshistoria", filmen från 1970 som är jättejättefin. Och den här videon liksom gör allt ännu finare. Titta. Mys. Och glädjs sen, likt jag, över att det här ska vara typ enda balladen på Hassles nya skiva som kommer snart, och resten ska vara dansant. Alltså, ni förstår inte hur jag peppar. Kommer bli helt galet grymt. 

Puss,

Harmy

Hassle stannar.

Tentatider, inte kul. Har mått sissådär de två senaste dagarna, varit som en grinig bitch, men nu känns allt lite lättare igen. Och med det kommer en fin nyhet, ÄNNU en av mina gamla favoritartister överraskar och släpper nytt.
Ang. förra Alphabeat länken vill jag uppmana ALLA att se musikvideon som släpptes dagen efter jag bloggade Vacation, den är sådär 60tals-charmig som jag älskar, och man vill dansa ääännu mer.

Annars är huvudpersonen i detta blogginlägg Erik Hassle, mannen jag och C älskat i många tider, inte minst med Hurtful som var "vår" låt länge för mig iaf. <3
Här kommer nya mästervärket, jag får rysningar, och ser att han ska spela på Grönan i sommar.
Taggad och vill gå? Pretty much yes. 

Erik Hassle – Stay

PUSS,

Harmy

Pop-onsdag!

Klockan är 18.30, jag har inte somnat ännu, oddsen är goda, hörrni! 
Annars är det här en sådan där lång, grå, dag, där spår av slask smugit sig fram. Jag har i vanlig ordning inte gjort nåt super-exalterande mer än att lyckats träna (vilket jag somnade ifrån igår) och har en härlig kväll framför mig med att sno ihop vad som är kvar av grupparbetet som ska redovisas imorgon, om dessa fabulösa Harlequin-romaner!

Känns lite som samma tråkuppdatering som igår alltså. Därför tänker jag tvinga er att reflektera över hur bra gamla låtar kan vara, att återupptäcka och spela sönder på nytt, och väcker insikten att man vart i samma situation hundra gånger innan redan, men ändå är alla tankar lika starka.
Erik Hassle – Hurtful <- fortfarande världens bästa gråt-låt. glömmer de emellanåt bara. 
Alphabeat – Q & A <- bara himla sann.
Lily Allen – Never Gonna Happen <- aggro till trall-toner. 
Sugarplum Fairy – The Escapologist <- kärlek bara. jämt. Sugarplum är super.

Idag när jag stretchade t.ex överhettades huvudet utan att överdriva. Jag tänkte på 400 saker samtidigt, analyserade det ur samtliga vinklar, och när ledaren hojtar "slappna av och tänk inte på något jobbigt", blev det som om alla galna tankar kom rusandes, bara för ATT. Ville skrika, rulla ihop till en liten boll och sluta tänka:
"TÄNK INTE ALLSTÄNKINTEALLS TÄNK INTE ALSSSS!"
För då lyckas man ju inte nå vidare med det... Kan inte stänga av. Någonsin.

Vore bra om jag kunde ta ut mina överanalyseringar i något annat produktivt. Som damsugningen. Eller diskberget jag bygger upp bredvid mig. Eller att smälla upp GRANEN.
Oh Well...

Puss,

Harmy