Is it just madness, keeping us afloat?

Hej vänner,
Är en sån där natt då tankarna flödar igen. Mår inte speciellt dåligt nu dock vilket annars brukar vara en tradition här, hehe. Nej, idag bara är jag. Känns lite som jag tagit ett steg utanför mig själv och tittar på. Dagarna går fort, riktigt fort. Har äntligen tvingat mig själv att börja läsa juridiken igen efter juluppehåll. Spenderades för övrigt i Paris med världens bästa syster och då mådde jag bra. Sådär riktigt bra ni vet. Det är ganska bra att ha sin syster som en av sina bästa vänner.

Och det gjorde mig också mer säker på mitt beslut för nästa höst. Lund eller inte. Juridiken gillar jag (egentligen, även om jag är sämst just nu) så den får vara kvar. Det är Stockholm det är fel på. Nej, dåligt formulerat, jag älskar Stockholm egentligen. Men på tre år hinner man missa mycket. Och på tre år hinner man bygga mycket nytt i Skåne. Känns som halva min personlighet är kvar där nere och jag är sugen på att hitta den igen. Nytt liv i Lund men lite av det gamla kvar. Omstart för både mig och syster, tillsammans. Finns ingen jag hellre vill bo eller göra en nystart med. Jag tror det blir bra.

Men jag klagar inte, tills dess kan jag nog klara mig riktigt bra här också. Lyssnar på andras kärleksproblem och nickar igenkännande men är just nu så långt borta från det man kan vara. Och jag vill inte närma mig. Vet hur bra det kan kännas när det klickar direkt och allt bara flyter på lätt. Så länge det inte är så, orkar jag inte engagera mig. Haft tillräckligt många "bara för att" sista året så det får vara nog nu. Förstår andra som klagar över ensamheten men jag finner ett lugn i den nu. Tror jul och nyår har en effekt på folk att tänka tillbaka, minnas, sakna. Eller har väl snarare fått uppenbara bevis på det senaste veckan. Och visst gör jag också det, men utan att det gör ont.  Backar tillbaka till förra året, jämför. Just nu var det betydligt bättre då men om två månader lovar jag att det kommer vara betydligt bättre nu. Det är skönt.

Satt egentligen och klurade på nyårslöften att skriva ut här, men tror jag behöver lite mer betänketid och uppenbarligen spårade jag lite.  Får komma med dom senare. Nu - one tree hill och sova, imorgon har jag lovat att jag ska upp vid senast halv nio.

  

Ett år emellan,  den här tiden förra året var en bra tid. I år är den okej. Men då blev det sämre, nu blir det bättre. Win.

Muse – Madness - lovelovelove.

If I could run away

Mamma undrade om sovsäcken var ren från i somras. Jag har då ingen aning, men fylldes av enorm nostalgi. Jag saknar vårt skruttiga tält. Hur det sakta föll isär men vi var för lyckliga för att klaga.

Saknar även kaoset.

Saknar trångboddheten och äcklet.

Saknar konfettit.

och saknar såklart min kräftröda bränna, hur mkt den än sved.
Det visar ju att vädret var bra.

/Nostalgiker-Harmy

Den eviga väntan på höstlovet

Kom just tillbaka från en körlektion som nog gick ganska bra. Eller det kändes helt okej i alla fall, lyckades göra massa olika sorters parkeringar som körläraren tyckte var bra åtminstone. Men jag är så himla trött idag! Mentalt trött, orkar inte koncentrera mig på någonting vettigt alls. Men dessvärre har jag mattelektion om tio minuter. Orkar inte stressa över att jag har prov imorgon och ligger mer än 10 sidor efter i min mattebok. Att vi har samhällsprov på fredag och massa mikrobiologi gör inte saken bättre. Så jag gör ingenting av det istället. Idag känns mer som en dag då jag bara vill vara hemma, lyssna på fina låtar och tänka. Ganska tur att jag bara har tre skoldagar kvar innan lovet?

På tal om fina låtar kan väl ingen av er ha missat Moa Lignell som är med i idol just nu? Tycker inte att hon är så överdrivet duktig faktiskt, dock är hennes egenskrivna låt helt otrolig. Musiken, texten, rösten, allt är underbart! Synd att hon inte är lika duktig nu i idol..

Blåbärssmoothie och festivalnostalgi

Bloggen!

Jag har ju varit lite frånvarande det senaste dygnet, har inte haft någon tid eller möjlighet att blogga. Tur att min bloggpartner räddar mig! Var i alla fall i stan igår och träffade Andreas och sedan gick vi hem för att inkludera hunden i vårt samtal också, haha. Just nu sitter och jag dricker världens enklaste, men kanske också världens godaste, blåbärssmoothie. Mums.

Insåg just nu också att det kommer bli tomt runt  handleden när vi klipper av våra peaceband, har blivit så van vid det. Men på fredag 23.48 så pensioneras det! Saknar fortfarande Borlängekänslan och hela festivalen, nostalgi på hög nivå så fort jag hör en låt som spelades där.

Suddig bild här till höger men förmedlar ändå den underbara Peace & Love - känslan!

 Puss, C