När tankarna tar över

Chocken som uppstår när jag hittar en dikt som jag skrev i början av nian på min dator och inser att den faktiskt inte var så dålig. Visade för H som också slogs av sanningen i den. Den där förvirrande och oförståndiga lilla 15-åriga Caroline kanske inte var så dum ändå. Bjuder på dikten i alla fall!

Att sträva efter något,
så omöjligt att få.
Att känna sig otillräcklig,
men fortsätta ändå.

Att på vägen till målet,
glömma allt det andra.
Det som ger glädje,
men som man aldrig slutar klandra.

Att bara se det man vill,
och inte det man behöver.
Att aldrig uppnå lycka,
när tankarna tar över.

True story.

Sommarnatt, sommarregn, sommarting

Jag försöker mig på en mobilblogg, leker teknisk med en app, fastän alla vet att det är carro som är den tekniska av oss.
Och medan andra sover har Jag knallat genom staden, där det regnat. Det luktar verkligen sommar, men påminner ändå om alla vardagar man varit ute för sent och gått hem för att dö mentalt lagom till skolan börjar morgonen därpå. Tror Jag skrivit det någonstans förr, men sommarregn gör mig nostalgisk. Jag ser en överförälskad fjortonåring framförmig i fula Lindexkläder och avundsjuka som spirar, tårar som rinner och det där himla regnet som kommer varje år.
Och det är då man undrar, är det dags att gå vidare nu, eller är Sverige inte alls avdankat för mig?
xx,
Harmy